Moving on!

Nu går mitt liv vidare från denna bloggen till en annan. Jag skäms när jag kollar bak i arkivet på denna bloggen så känns riktigt bra med en nystart!
Jag HOPPAS verkligen att alla ni som funnits här och följt mig här fortsätter följa mig på min nästa blogg. 

Så följ med till CAROLINEBAGFELDT.BLOGG.SE!

Ge fan i idioterna!

Åh nu är jag verkligen så fruktansvärt trött på alla idioter, alla dessa korkade, själviska människor. Personer som tror sig veta mer om hästar än vad vi riktiga hästmänniskor faktiskt vet. Att vi plågar hästarna, att hästarna borde få priset istället, hit och dit. När ska det ta slut?
Jag vet ingen sport som är så utsatt som hästsporten, det finns så många svaga punkter att trycka på, så många fel att påpeka. Och vad det än är ska halva ridsportsverige reagera som om det vore krig. Jag tycker själv att alla som sitter och påpekar våran sport fel är ja rent ut sagt dumma i huvudet. För vad vet dom om hur vi behandlar våra hästar? De flesta ridhästar mår bättre än t.ex vildhästar, eller okej i princip alla!

Men så finns det alltid dessa personer ifrån "the horse world" som alltid ska käfta emot. JA det är jättebra att ni vågar stå upp för eran sport, men bara för att jag aldrig säger emot och skyddar min sport betyder det inte att jag står upp för den. Jag skäms inte över att jag rider, jag är stolt över min sport. Men varför ge idioterna den uppmärksamheten dom vill ha? Varför publicera en massor av kommentarer i tidningarna, varför lägga upp det på facebook, varför skriva om det på bloggar osv osv. Det är ju precis det dom vill och det får dom att fortsätta.

Min åsikt och var bara tvungen att få det sagt, men om vi slutar uppmärksamma alla dessa personer tror jag även dom skulle sluta hacka på våran sport! 

- from a proud equestrian!

Kvalitetstid



Sitter i soffan hemma med mjukiskläder på mig, nyss ätit en supergod frukost och kollat lite repriser av Vampire Diaries. Nu har jag datorn i knät och lyssnar på underbar musik och det är just i detta läget jag förstår hur underbart mitt liv är. 

Och nu när jag ändå redan sitter här och skriver kan jag tillägga att jag snart ska till stallet, träffa lite kompisar som jag inte sett på ett tag, ta hand om min bäbis osv. Innan det ska jag cykla förbi cheval och hämta mitt träns och kolla på ett par matchande tyglar. Bilder på det kommer såklart sen!
Så länge säger jag puss hej!

Sova sova hela dagen

Godmorgon folket! Har läst igenom lite inlägg jag skrev igår och det är stavfel lite här och där, men jag var så fruktansvärt trött. Inlägget imorse var även tidsinställt så jag bloggade inte då. Däremot gick jag upp vid halv 7 och åkte till stallet och fixade åt hästarna. Sen när jag kom hem runt 09.00 så la jag mig och sov igen tills nu.
Nu ska jag åka till stallet och fixa lite, Chuck ska skrittas och lite saker ska packas upp. Han fick förövrigt gå ut i sin hage igen med sina kompisar och det var han nog glad för, ingen drama eller så men glad var han nog i alla fall!

I eftermiddag/kväll ska jag tillbringa min tid med en av dom underbaraste personerna på jorden. Hon ska flytta på onsdag till malmö(?) eller i alla fall i närheten tror jag och då kommer det bli ruskigt svårt för oss att träffas så blir lixom en liten goodbye dag! 

Det bästa idag var i alla fall att jag fick sova tills nu! Så mer uppdateringen under dagen. Och till alla som kommenterat på filmen, TACK TACK TACK jag blir såå glad! :')
jag och majja - gammaaaaal bild!

Home sweet home!

Nu är jag hemma igen, det var mer än över en månad sedan jag var hemma nu så är sjukt skönt. 
Men jag kommer verkligen sakna vårat gäng där, jag hade aldrig kunnat tänka mig så sjukt underbara personer men om jag får säga det så älskar jag dessa tjejer. Kändes verkligen som att vi känt varandra sedan dagis, så ni behöver inte ens fråga om jag kommer sakna dom. Saknar dom redan galet mycket nu!

Jag komemr i alla fall ha en hel del att uppdatera om nu, utverderingar, bilder, filmer osv osv osv. Vill bara tillbaka!
Bloggar nog mer imorgon!

Marina gästbloggar

FETT coolt inlägg, detta var verkligen inget svårt val. Så fort jag läste första raderna visste jag att det skulle publiceras på min blogg. Vilken attityd tjejen har, shit hon kommer komma långt. Jag valde alltså detta inlägget för att det sa verkligen PANG om det när jag läste det, feeling över det hela!


Hej alla Carolines läsare ! För det första vill jag bara säga att det känns sjukt mäktigt att få gästblogga på Carolines grymma blogg. Den är ju så sjukt bra, elle hur !? Kommentera nu då. Gälla fall, jag heter Marina och är en 12-årig ridtjej som är ruskigt målmedveten och har mycket självförtroende. Jag är en tjej som siktar mot sina mål och sätter ner foten mot onödiga haters som bara spottar skit. Plain & Simple. Vi kan börja med vart jag befinner mig i världen. Borås = sveriges regnigaste stad. Föddes där och bor kvar där. Elle .. ne. Jag börjar om. Det blev rörigt.
 
Hi, my name is Marina and I´m 12 years old. I´m a rider and dancer. I´m from Amerika and Croatia. I´m a fighter !
Nu kommer ni få läsa om en målmedveten, självsäker, ambitiös och social tjej som aldrig slutar tro. Jag heter som sagt Marina och är född -00 i Sverige fast kommer från Amerika och Kroatien. Är född i Borås, Sveriges regnigaste stad. Bor fortfarande kvar här i Borås då. Mamma är från Amerika/Kroatien och pappa är från Kroatien. Så är inte svensk. Jag har en storebrorsa, Henrik som är 17 år och väldigt jobbig fast jag älskar honom jättemycket ! :) Min familj betyder allt för mig, utan dom inget mig. Sådeså. Dom är alltid bakom mig och söttar mig i ALLA lägen.

Som jag skrev innan, jag rider. Ridsporten har alltid intresserat mig. Jag började rida för ungefär 5 år sedan på Borås Ridhus där jag fortfarande rider nu. Nu går jag i en specialgrupp där man får lära sig mer om hoppning/dressyr osv än dom vanliga grupperna, har hoppat 1.10 och tävlar i hoppning. När jag började rida ville jag alltid vara i stallet, varje dag och varje minut. Från den första sekunden jag satte mig upp på en häst för första gången sa någon i mig att det var det här jag skulle satsa på ! Tyckte det var så kul med att rida så jag skaffade mig min första "sköthäst". Den ponnyn heter Pinter och han är fortfarande min sköthäst. En valack som har vilja av stål, vill jobba och vill klara av saker. Brukar tävla han nu som sagt. Så han passar mig perfekt, som hand i en handske. I nuläget så har jag honom fortfarande som "sköthäst" och jag älskar honom sjukt mycket. Hästar & ridsport är det jag lever för, mitt stora mål som jag en dag jag ska klara av är att vinna ponny SM.

För inte sålänge sedan åkte jag till "Sjöstjärnans Ridläger" som ligger långt ute på landet i Ulricehamn. Det ridläger var verkligen värt pengarna !! Fick hästen Fever som jag hade önskat, en söt valack som alltid ville ryttaren det bästa. Fever var/är lite osäker när det gäller hoppning, vissa läger brukar han inte gå över ens en bom som ligger på marken. När jag skulle hoppa honom så hoppade vi 1.10. Va JÄ'TTENÖJD efter den hopplektionen, vilket framsteg VI gjorde där. Jag äskar honom också, min kille.

Har även planer att hyra en annan ponny från Sjöstjärnans Ridläger som heter Selim nästa år för att hon är uthyrd detta året. Ett sto som är PIGG och har vilja. Perfekt. Vill ju så gärna hyra Fever men han är uthyrd :( Aja, men står i kö att hyra Selim. Har planer att tävla med den ponnyn Selim, I want to be on the top & show how good I really am !

Annat som intresserar mig är foto, dans och musik som är sjukt viktigt i mitt liv. Lyssnar på musik varje dag, då det inspirerar mig mycket. Musik är som en extra drivkraft. Jag har dansat i 8 år så det är rätt så mycket, började när jag var liten att dansa och just nu dansar jag mest till pop låtar. Som jag sa musik är mitt liv. Älskar att dansa till olika låtar, brukar alltid sätta på högsta volymen och dansa. Fotografering älskar jag. Fotograferar med en vanlig Canon digitalkamera men lyckas ofta få bilderna bra. Just nu önskar jag mig en bra systemkamera för jag älskar att fotografera och uttrycka mig genom en bild. Tycker det är hur kreativt som helst.

Om du börjar följa min blogg så märker du säkert snart att jag skriver om lite olika saker.  Allt från musik, hästar, outfits/kläder till deepshit inlägg. Åsiktsinlägg och feelings då. Se hur jag utvecklas och bloggen blir större, i nuläget har jag nästan 200 besökare och ligger bland dom 20 bästa bloggare som blogger med bloggplatsen. That´s kind of weird. 

Annars är jag en vanlig tjej med 200 + följare efter mig. Jag har byggt upp min blogg från ingenting till vad den är idag. Helt själv. Jag får idolbilder/idolvideos, peppkommentarer, pm, sms och massa meddelanden på Kik varje dag. Jag har inte ens bloggat i ett år och jag har kommit såhär långt. That´s also kind of weird. Jag lever min dröm helt enkelt och jag hoppas att denna bloggen du just klickade in på bara blir större, större och större. Så om du lämnar ett spår efter dig blir det sedan statestik som visas för mig, ett klick av dig gör min blogg större. Så tack till alla ni som läser min blogg, ni betyder mer om vad ni tror !!

Häng med mig på min resa till toppen. Ingen idé att du försöker trampa ner mig med hat kommentarer om du inte gillar mig, det funkar inte så sry. Då kastar JAG skiten tillbaka. Stampar tillbaka när onödiga haters kommer för nära mig. Plain & Simple.
meagaiin.bloggplatsen.se - I´m a fighter. Just so you know.

 Nu tycker jag att ni ska kommentera och sprida Carolines grymmaste blogg som 17:on. Caroline kommer komma långt. Det VET jag. Hon kommer vinna hela SM-skiten och det VET jag. Mycket jag vet .. hmm. Men kan beskriva hennes blogg med tre enkla ord men som betyder grym, grymmare, grymmast !

Tack Caroline för att jag fick gästblogga, du är grym !!


Mathilda gästbloggar

Jag valde Mathilda för att vi känner varandra och hon är helgo!

Mitt namn är Mathilda Svensson och är en 17årig tjej som bor i den lilla staden Oskarshamn cirka 7mil utanför kalmar, jag är en tjej med massa bus i kroppen. Jag ska precis börja andra året på Ingelstadsgymnasie inriktning Häst & ridsport. Jag är en tjej som verkligen brinner för det jag gör, jag älskar att tillbringa min tid med mina vänner och hitta på galenskaper. Jag är inte den tjejen som hellre sitter hemma och kollar på film med familjen för jag drar gärna ut på äventyr som slutar galet! Jag har länge sedan jag var riktigt liten gillat hästar och jag spelade även fotboll som unga dagar, som jag slutade för jag fick mitt brinnande intresse för ridning.

Jag fick min första D-ponny när jag var cirka 8-9 år och alla tyckte att jag var riktigt galen alla brukade köpa en B-ponny när dem var så små men nej jag ville ha min D-ponny som var som en sagohäst! Allgunnens Una var i alla fall en D-ponny på 148cm och ganska grov hon hade precis haft föl när vi fick henne så det var inte muskler på henne eller något, när jag väl red på henne så åkte jag jämnt av i det högra hörnet i paddocken det var jämt så. Jag blev sur varje gång och kallade henne Rodeohäst och sedan så bestämde vi oss för att sälja henne och hon kom till ett toppen hem. Hennes resa slutade nu 2012 för hon fick spatt och det var riktigtsynd för hon hoppade 130banor med lätt het!

När den underbara sagan var slut så kollade jag & mamma hela tiden på hastnet & blocket för en ny underbar D-ponny och då en dag kom en fin liten dam in på blocket, en fux som var 15år som ville ha en lite flicka som kunde ha kul med henne. Jag kommer ihåg att jag sa att det är hon jag ska ha, vi åkte och kollade på henne och det var en perfekt läromästare och sedan kom hon hem till fagereke och äntligen stod hon där, det var verkligen min & min syster finaste ponny! Hon och jag fick ett sånt fint band vi tränade för tränare & vi hoppade små klubbhoppningar och skämde ut oss på dressyrbanorna men vad gör det, vi var liksom ett team så vi fick massor av motgångar & framgångar! När jag blev lite äldre så ville jag verkligen satsa inom hoppningen det var liksom det jag älskade att göra sväva i luften! Vi fick ta ett svårt beslut efter 5 underbara år och valde att sälja den här fina ponnyn. Vi fick ett hem till henne som slutade katastrof som jag ej kommer gå in på, men den 22 februari 2011 så fick hon kolik och tarmarna sprack det var bara att avliva den här underbara vackra ponnyn som hade gjort allt jag kan idag! Livet är rätt orättvist!

När vi hade gjort oss av med Select så kunde jag verkligen inte vara utan häst så jag sa till min tränare att jag var tvungen att ha en ponny jag kan träna & tävla på tills vi köper en ny och ja hon fixade en. Det var ett D-ponny sto på 6år som hade gått på lösdrift hela livet som hade hoppat 50cm i hela sitt liv och jag tog det som en utmaning vi tränade för min tränare och vi tävlade ihop. På cirka 2 månader så kom vi från ingenting till 1m hoppning på tävling och träning hoppade vi 120banor och vi bara njöt av den tiden vi hade, dem sa också att hon var till salu men mamma & pappa ville inte köpa henne med massa olika skäl så dem tog henne från mig och det var en av dem värsta dagarna och idag så är hon till salu igen hos hennes ägare och jag vill så gärna ha den underbara ponnyn!

Men som sagt jag kunde ju inte vara utan någon ponny så vi kollade runt på hästnet igen och då hittade min mamma en D-ponny från Irland som hette Lissinard Lady Gaga som var född 2005!
Vi åkte till malmö för att hälsa på mina kusiner så blev det en tripp att åka och kolla på den här ponnyn som inte kunde någontingen.

Men när vi kom dit så hade hon bajs på hela benen och svansen och såg förfälig ut, ägaren började rida och det såg inte alls bra ut hon kunde inte arbeta i form eller galoppera utan att korsa bak. Hoppa kunde hon inte hon ramlade över typ. Det var verkligen katastrof men jag hoppade upp och hon försökte slänga av mig många gånge och hon och jag ramlade över hindren typ och inte något kunde hon. När vi åkte hem så sa jag & min syster att vi inte ville ha henne men våran mamma sa att vi fick ta henne eller ingen så det var bara tacka och ta emot! Hon kom till oss 21 juli 2010 det var då våran resa startade, när vi fick hem henne så var jag bara tvungen att rulla på i galoppen så hon fick lite själförtroende och balans min tränare hjälpte mig väldigt mycket. Vi kämpade och kämpade och det gick faktiskt framåt hon var positiv till arbete och hoppade någorlunda efter ett tag. Vi kom ut på våran första tävling som blev en felfri klass i 60cm! I februari 2011 så blev hon skadad och veterinärerna trodde det var riktigt allvarligt att vi skulle vara beredda på att avliva henne, men det visade sig att hon hade en inflammation i svansroten och det var inte så mycket om det för det var som om vi hade fått ett blåmärke så hon fick stå i sjukhage i 5månader och pencelin!
Vi började sakta sätta igång henne och det visade sig framgång och hon hoppade ganska bra och efter bara några månader så var vi på tävlingar och tävlade LC(90) och fick några felfria runder då hon tävlades som ungponny, det gick riktigt bra och vi startade LB(1m) och hon hoppade fint och vi tränade för Olof hellberg på skolan och han tyckte om henne då hon var irländare! Hon började riva jätte mycket och jag sa hela tiden att sadeln ligger jätte dåligt och det visade sig att sadeln låg och tryckte på bogbladen och som gjorde att hon inte riktigt kunde hoppa upp! Vi bytte sadel till en prestige och den hoppar hon som tusan med jag har nog aldrig känt den kraften hon hade som i den här sadeln. Just nu idag så tävlar vi LB & LA och placeringar i LB och v. 29 så vann vi lilla cupen på superhelgen ;)  Nu i helgen taggar vi om till lilla gubben cupen i vimmerby där vi ska hoppa LC & Lb på fredag och LB & LA på lördag & LB på söndagen :D

Jag brukar även träffa carro på tävlingarna vi små pratar lite och kollar banan tillsammans ibland, kan inget annat att säga att hennes ponny är dö snygg och det tycker även min ponny också att han är., han hoppar snyggt och carro är en super go människa som jag är glad att få träffa på tävlingar och lära känna :) 

Ni kan gärna kika in på min blogg jag skriver om min vardagsliv lite crazy fester när det händer och även om min underbara d-ponny lissinard lady gaga som ska ut på foder nästa år!

Jag säger bara en sak ta vara på det ni ha för en vacker dag så står ni utan eran älskling, jag har lärt att man ska ta vara på varje sekund och ta dagen som den kommer!

Baraaamathilda @hotmail.com / mathilda svensson tack för mig :D 


Amanda gästbloggar

Här är alltså den första gästboggen som jag valde ut av alla som skickade in. Jag valde Amanda eftersom att jag har följt hennes resa till och från och även haft lite kontakt med henne. Och såklart har vi pratat mycket om Dusty & Klasika eftersom dom var väldigt lika i sättet och komemr från samma ställe. Och det finns så sjukt mycket jag och antagligen Amanda skulle vilja säga, men jag tror det stannar mellan oss. 
Inlägget som hon har skrivit fångar verkligen mig, kolla hennes blogg!


Hej alla Carro's läsare! Mitt namn är Amanda, jag är 16 år gammal och kommer från en liten stad, eller håla kanske man ska kalla det. Jag är för tillfället hästlös, då jag förlorade min häst den 30 Juli 2012, och det är den långa historian jag tänkt berätta om.
 
I September 2011 satt jag ut min dåvarande häst på annons, en ridtravarvalack på 12 år. Samtidigt började jag kolla efter en ny häst, såklart. Antingen var hästarna jag såg för gamla, för unga, för små eller helt enkelt för dyra, jag hade inte en budget som kunde ge mig en häst för 200 000 direkt. Efter en veckas letande hittade jag en häst som såg fin ut, en skimmelvalack på 8 år. Startad LB redo för LA. Provridning bokades in kommande Onsdag. Var självklart jätteglad och och förväntansfull, men dagen innan ringer dom och säger att hästen blev såld. Blev besviken men började återigen kolla efter flera hästar.
 
Såg ett mörkbrunt sto, 6 år gammalt. Importerad från Lettland, hade ett steg 2 die 4, hetsig och studsig häst liksom. Pappa ringde upp ägarna, och vi kunde komma redan dagen efter. Man hade ju hört en del om försäljningsstall, men det var ingenting jag tänkte på då (hon stog nämligen på ett försäljningsstall). Sagt och gjort, så åkte vi dit dagen efter. När vi var framme pratade vi ett tag, kollade på hästen och sådär. Paddocken låg 500 meter därifrån, så vi skulle åka till paddocken i förväg medans dom fixade klart hästen. Vid paddocken visade tjejen upp hästen lite, hästens annonsrubrik var "TUFF häst" och det var hon verkligen. Jag hoppade upp och hästen började småtrava direkt, man kunde knappt ta henne i munnen utan att hon började studsa eller liknande. 
 
Provridningen gick väl egentligen helt åt skogen, hästen var helt vitlöddrig efter 15 minuter, slängde sig över hinderna och hade 5/10 gånger korsgalopp. Men jag gillade det hetsiga stoet, och bestämde redan på plats att det var henne jag ville ha. Den 15 Oktober 2011 hämtade vi hem henne, gick igenom besiktning utan anmärkning. Hon fick stå och landa ett par dagar i det nya stallet, innan jag hoppade upp. Min ridtravare skulle inte åka till sitt nya hem förrän den 12 November, så min syster red honom medans jag red min nya häst, Klasika, som hästen hette.
Vi red ut en bit, Klasika småtravade/taktade hela tiden och på vägen hem backade hon ner i diken, stegrade och hoppade framåt. "Hon är bara laddad" tänkte jag och brydde mig inte om det. Hemma vid stallet igen gick jag in i paddocken ett tag för att känna på henne där. Hon var inte alls som på provridningen, försökte bocka, drog iväg, stegrade konstant. 
 
Vid nästa ridpass klev hon in en söm i hoven, vilket gjorde att hon fick stå i en vecka. Hon sattes igång ganska snabbt efter det, det var ingen längre vila och sömmen hade inte gått in djupt. Ridpassen fortsatte gå som ridpasset jag skrev om ovan, stegringar, bockningar etc. Inga jättestora grejer, men dom fanns där. Och enligt förra ägarna hade hon ALDRIG gjort så. Vi anmälde oss till en Clearround bara för att testa på iallafall, på fjuttehöjder 60 & 70cm. Det var då hon blev helt galen.
Stallet jag stog i var bara 10 minuters skrittväg därifrån, så jag red dit med min kompis i sällskap på min ridtravare. På vägen dit stegrade hon, vände om samtidigt och försökte dra iväg. Fick till slut hoppa av och gå till klubben. På framridningen stog hon nästan rakt upp på bakbenen och GICK ut från framridningen på bakbenen. Dom små klasserna jag hoppade var inget att hänga upp i julgranen direkt. 
 
Ridtravaren åkte till sitt nya hem och kvar var Klasika. Men det gick bara sämre och sämre, min tränare testade att rida henne men ville hoppa av efter 2 minuter. Vi hade kollat tänderna, provat ut sadeln, satt på snällare bett, hackamore, vi ändrade på ALLT för att se vad som var fel. Men ingenting blev bättre. En vända i December/Januari var vi påväg att lämna tillbaka henne, men jag ångrade mig och ville ge henne en chans till. Folk snackade verkligen om oss, när jag kom in i ridhuset gick folk ut, folk bad mig ge "den farliga hästen" ett skott i pannan.
 
Den 18 Januari åkte hon på en lätt senskada efter att ha lekt rövare i hagen. Skritt 20/minuter per dag uppsuttet var det ända jag fick göra. Hon blev tokig, så ett tag provade vi till och med att trycka på henne snodd, ganska hårt spänt. Men hon var fortfarande helgalen. Mot våren blev hon lite bättre. Hon hade inte stegrat på länge och jag kunde skritta henne lugnt i form. I April blev hon friskförklarad och jag började trava henne, fortfarande jättefin. Galoppen började komma, fortfarande jättefin. Vi bytte stall någonstans här, för bättre träningsmöjligheter och lite annat. Hon höll sig jättefin, satte faktiskt riktigt fina muskler och gick inte med huvudet bland molnen. Finare än någonsin! Jag var jättenogrann med hennes form, och det var det som lyckades hålla henne bra.
 
Jag reste sen bort i en vecka, och min kompis longerade henne medans jag var borta. När andra red blev hon lite smågalen, men inte när jag red alltså. Därför longerade hon henne endast. När jag kom hem blev hon det där "monstret" igen. Jag satt på långa tyglar, och hon reste sig så högt att hon var påväg över. Hon stog där på ett ben, hade inte jag lutat mig åt sidan så hon tappade balansen hade hon gått omkull. 
 
Vi bokade klinikbesök, och hon hade blivit halt på alla fyra, dom kunde inte ens röntga pga att det var så mycket. Veterinären ville ta bort henne direkt, men vi testade en kortisonbehandling i hela ryggen. Återbesök om tre veckor.
 
Tre veckor gick fort, för fort. Den 30 Juli stog vi där igen. Vi röntgade ryggen, helt normalt. Dom gjorde sen rektalt ultraljud och då hittade dom ETT av felen. Det var en led djupt in i ryggen som var trasig, och aldrig skulle bli bra. Så hon fick somna in. Grät i timmar, den vackraste hästen jag någonsin ägt och kommer äga fick just somna in. Veterinären konstaterade att det var en skada som funnits länge, och hon hade många andra skador som vi inte ens behövde kolla upp, för det fanns inget att göra. Allting var troligtvis gamla skador.
 
Kan ju även säga att emellan denna tiden så kontaktade en tjej mig, och berättade att Klasika vart såld till henne, i två veckor. Men dom lämnade tillbaka henne pga att hon stegrade. Något som försäljningsstallet sa att hon ALDRIG hade gjort. Dom sa även att tjejen som köpt henne var hennes väninnas dotter, som bara hade haft henne i tre dagar. Ingenting av detta stämde, vi blev ljugna rakt upp i ansiktet och det finns MYCKET mer jag skulle kunna skriva, men det tänker jag inte göra.
 
Hela grejen med att ta bort en häst är väldigt nytt för mig, och jag mår inte så jättebra som många av er som läser säkerligen förstår. Kan även tillägga att min häst kom ifrån samma ställe som Carro's gamla.
 
Här nedan ser ni ett par bilder, fina och mindre fina. Vill ni hitta mig så heter min blogg www.Klasika.blogg.se


Tack så jättemycket Carro, för möjligheten att gästblogga på din blogg, och tack till alla er som läste!
/ Amanda

Rykten?

Hur många gånger har inte någon pratat med dig om en annan person? Det kan vara emellan klasskompisar, ni kanske börjat en ny klass. Du lär känna någon som känner en annan och det börjar snackas, "hon gjorde si och han gjorde så". Och visst påverkas vi något otroligt över detta!?

Jag kom ju och tänka på det där med åsikts, deepshit, eller vad vi kallar det för. Så ni kanske undrar varför jag drar upp just detta, jo för att jag verkligen har varit utsatt för detta. Inte bara att folk snackat om mig, utan även att folk pratat till MIG om andra. Och jag kan inte annat än att säga att jag har verkligen gått på minan.
Jag har sett en person som alla har pratat om, det går rykten hit och dit om denna personen och h*n har tappat så många vänner på grund av detta. Jag skäms när jag säger att jag varit en i mängden som låtit alla orden gå in i min hjärna och se h*n på det sättet istället för att ge personen en ärlig chans. 

Det är ganska galet att vi kan påverkas så mycket av saker som andra pratar om. 
Jag har folk som är emot mig för saker jag gjorde för 3 år sedan, jag VET att det går rykten om mig och jag vet hur vissa personer ser mig. Det finns jättemånga saker jag gjort som jag verkligen ångrar. Men vissa kommer ihåg det än idag och säger det till andra som i sin tur ser mig på det sättet. Varför det är såhär har jag ingen aning om men jag antar att det alltid varit så och att det alltid kommer att vara.

Det är så många personer där ute som jag så gärna skulle vilja ge chanser till att starta om, men vissa har redan gett upp för att alla sprider rykten om dom. Det är en sak jag hatar med Kalmar och Sverige. Eller speciellt kalmar, det är så litet, alla vet allt och så är det här. Vi som bor inne i stan har mer koll på personer i Lindsdal än vad deras egna föräldrar har. Ni fattar vad jag menar?`

Om jag fick bestämma hade jag tagit mitt pick och pack och flyttat långt bort åt helvete NU. Jag trivs inte i Kalmar och kommer nog aldrig göra det. It's a small town, people talk. Tänk hur underbart det hade varit att få börja om, starta om på nytt och få en ärlig chans på ett ställe där INGEN vet någonting om dig. Hade det inte varit så jäkla skönt? Jag bara kan inte vara ensam om att tycka det, eller?

Ni känner mig som "långskrivaren", så här har ni ännu ett inlägg fullt av tankar ifrån min hjärna!

Snor bloggen...

Hallåhallå, vi heter Anna och Ella är på läger här med Carro. 
Snodde Carros blogg lite medan dem andra 4 flabbar i stugan...
 
Efter såhär 4 dagar så har vi insett att Carro och Chuck är ett sjukt fint ekipage, så fortsätt läsa hennes blogg.
Själv har vi varsin C-ponny och är också här på lägret för att träna. 
Det är en riktigt fin anläggning, riktigt fin. Bra tränare och toppenfint stall. 
 
Men jaja, tack för oss för nu ska vi vara sociala med dem andra. 
Gå in och läs Ellas blogg: www.teametella.blogspot.se,,
Gå även in och läs Annas FLIPPblogg, som även ska skaffa en seriös blogg när hon kommer hem härifrån: www.honungskaka.devote.se
Ännu en gång Annas blogg endast flipp, seriös kommer...
 
Jaja, kramar
Anna och Ella
Anna och hennes ponny Powie
Ella  och Cino

VIP gästblogg av Hanna!

Hanna valde jag för att jag tycker hon verkar vara en helgo tjej och hon har en superfin ponny som hon gör ett toppenjobb med! 


Hej alla Carros bloggläsare! Fick ett meddelande från henne om jag var sugen på att gästblogga vilket jag såklart är ;) Så tänkte köra en liten presentation om mig, min ponny och blogg.
 
 
Jag heter då Hanna Sjöman och bloggar på www.hannasjomans.blogg.se och gjort i någon månad eller två lite till och från. Jag bor i en liten håla kallad Diö som ligger någon mil utanför Älmhult och till hösten ska jag börja gymnasiet där jag ska gå Samhälle beteénde då jag inte har någon aning om vad jag vill bli, förutom rik ;) Tycker om att vara i stallet, vänner, fotografera och pilla i photoshop. När jag var 5år började jag på ridskola och det har hållt i sig tills nu, fick min första foderponny när jag var 11 och min andra när jag var 14 men våren 2011 bestämde vi oss för att köpa en yngre ponny. Så den 14 April 2011 kom denna godingen hem till mig..
 
 
La Paz - en liten d-ponny vallack på 142. När jag fick hem honom för lite mer än ett år sedan hade han gått olika championat med både hopp- och gångartsdiplom men inte tävlar "på riktigt". Men efter en hel del träning och slit har vi kommit dit vi är idag, från 0 tills flera felfria LB rundor. Att rida, ja La Paz är väldigt speciell.. Man kan inte åka med man måste verkligen rida samtidigt som han kan bli stark. Han har väldigt mycket personlighet och attityd så det är inte alltid så lätt ;) Men han ställer alltid upp till 110% när han litar på sin ryttare.
 
Så på min blogg han ni följa våran resa från inget till vårat mål ungponny SM 2013. Har satt upp ett högt mål för att ha något att kämpa för och sträva efter. Satsa högt så kommer du en bit på vägen :) "Reach for the stars, even if you miss you’ll land in the clouds"
 
Så hoppas vi ses på min egna blogg www.hannasjomans.blogg.se framöver där ni kan läsa mer om oss och gå in och ställa frågor om ni undrar något! -och Carro hoppas du får en riktigt grym vecka på AW, är lagom avundsjuk ;)

VIP gästblogg av Malou!

Jag valde Malou då jag läst hennes blogg ungefär så länge som den funnits, jag älskar sättet hon skriver på och hennes häst-tänk. Hon rider superbra utan tvekan och har bra hand om sina hästar. Och hon lyckas bra inom sporten vilket gör det roligt att läsa!


Hej på er! Fick en förfrågan av Carro om jag hade lust att gästblogga på hennes blogg medans hon är här nere i vackra Skåne på AW, och det tackar jag inte nej till!
 
För både er och min skull så tänker jag dock hålla detta ganska kortfattat, jag personligen orkar aldrig sitta och läsa igenom låååånga gästbloggsinlägg utan skummar mest igenom det lite snabbt för att få en liten upptattning om personen och sen kanske kikar in på dens blogg om det verkade intressant.
 
Sååå.. Jag heter Malou Kastman, är 18 år gammal och bor utanför Helsingborg i Nordvästra Skåne. Kort om mig så är jag en väldigt livlig. glad person som gillar att vara med vänner, festa, fotografera samt vara i stallet, såklart! (; Jag ska börja mitt sista år på gymnasiet nu till hösten där jag läser Samhälle - Ekonomi, dock har jag inga som hellst planer i att läsa vidare i varken det eller någonting annat över huvud taget, jag tar livet som det kommer!
 
Om vi nu ska gå in på hästdelen så äger jag världens mest underbara c-ponny sedan 6 år tillbaka. Spirit är ett connemara sto född 2001 med MYCKET personlighet, hon är så fruktansvärt rolig att umgås med och gör en alltid på bra humör! När jag köpte henne när hon var 5 år så var hon helt grön, så vi har kämpat tillsammans. Jag har lärt henne och hon har lärt mig, vi har lärt oss tillsammans! Jag har alltså utbildat henne själv och tillsammans har vi tävlat upp till MvsB (110cm) i hoppning. Hon är även TILL SALU.. länk till annonsen
 
Jag är även nybliven storhästägare! Lohrischa är hennes namn och hon är Tysk import, hon kom till Sverige bara någon vecka innan jag köpte henne. Hon är 4 år gammal, född 2008, efter Lohengrin - Lordanos. Det var även Carro som kom på hennes mycket charmiga smeknamn, Bambi! Hon är helt grön i ridningen, kan bara precis grunderna och är hoppad några enstaka gånger under ryttare.
 
Tyvärr har vi haft oturen med oss och hon skadade sig i hagen redan andra dagen när hon kom hem till mig.. Men efter att ha stått i en liten fyrkantig hage med endast grus i och sen komma ut på en fet gräshage så hade jag nog också blivit rätt glad och sprungit omkring och bockat som en galning! Tråkigt är det iallafall men vi hoppas att det går över snart, vi håller på med en utredning på djursjukhuset för att få reda på varför hon haltar, troligtvis är det en sträckning eller liknande, men man vet ju aldrig..
Kika gärna in på min blogg och lämna en kommentar efter er så blir jag glaaaad!
WWW.MALOUKASTMAN.BLOGG.SE

Citat

JAG ÄLSKAR CITAT! Det har jag nog alltid gjort, men sen jag börjat följa Lisas blogg så har verkligen mitt liv fyllts av citat. Thanx for that buddie! Här är några jag samlat på mig med tiden som jag gillar, finns så många bra men vissa fastnar mer än andra så är det bara!

"Det blir som det blir tills det blir som man gör det" 
"Du kan aldrig vara jag och jag kan aldrig vara du." 
"There are so many people out there who will tell you that you can't. What you've got to do is turn around and say... watch me!" 
"If someone hates you for no reason, give that motherfucker a reason." 
"Du är som facebook, när man väl lärt känna dig, förändras du." 
"If you can dream it, you can live it!" 
"Du behöver inte alltid känna att du är redo, vet du att du kan så fixar du det vare sig du är förberedd eller inte" 
"Genom att sikta mot det omöjliga når vi högsta graden av det möjliga"


VIP gästblogg av Emmy! (Bästavän)

Jag valde Emmy för att ni ska få lite del av min vardag, min bästavän och allt det där!


Usch vet precis vad ni tänker nu! Ännu en som gästbloggar om hela sitt liv med ett megalångt inlägg.. Så därför ska jag försöka göra historian kort. 

Emmy heter jag då iallafall och Carro bad mig blogga här nu medans hon är nere i skåne! Jag & Carro lärde känna varandra genom att vi båda red på KBF. Vilket vi iof gör fortfarande, fast hon nu har bestämt sig för att byta stall! Vi är väll som alla andra bästa kompisar berättar allt för varandra, litar på varandra, ja vi känner varandra innefrån och ut i princip! Vi har för det mesta alltid roligt med varandra och träffas mycket, speciellt nu på sommaren när hon inte är i hennes sommarstuga. Har följt hennes resa med alla hennes 2 (3) hästar och kan berätta för er att Chuck är världens sööötaste häst! Och de är verkligen superduktiga tillsammans de kommer gå långt vill jag lova! 

Nu är Carro på träningsläger nere i Skåne någonstans! Och jag ska dra in till stan för lite festligheter med mina vänner eftersom det är Kalmar stadsfest! (Woho) Carro missar ju den iår.. Jag och Carro som hade så jäkla kul förra året ni skulle varit med! Herregud vi är faktiskt ganska galna båda två fast man knappt kan tro det! Tro mig vi har gjort en del sjuka saker tillsammans! Men de är en helt annan historia! Jag hoppas iallafall att Carro har det bra i Skåneland och att hon kommer hem med en massa ny kunskap och har lärt sig en massa nytt! 

Blev ganska långt ändå, förlåt för det men valfritt att läsa! Fast jag skulle gjort det! :)

Jag & Carro

 
Senaste bilden jag har på mig själv ( ursäkta fjortisposen )

 
Avslutar med denna fina bild ni sett 1000 gånger som superduktiga Alma har tagit!

Ha det superbra nu alla!
/ Emmy
 

VIP gästblogg av Lisa!

Lisa valde jag för att hon är hon. Bästa bloggen på marknaden och ni som följt mig ett tag vet ju redan att jag ser upp till henne enormt och allt det där. Även hon som gjort min design!


Hejsan alla väldigt många läsare (tjuvkikade lite på statistiken när jag fixade carros design, och jag kan säga att jag är bra med avundsjuk vad gäller den punkten). Men Carro är ju en bra bloggare också och förtjänar varenda en av er!

I vilket fall så fick jag förfrågan om att gästblogga här vilket jag väldigt gärna gör. Ja, vad börjar man med?
Jag heter iallafall Lisa Candemyr. Jag är 17 år och går på Tenhultsnaturbruksgymnasium -professionell hästskötare inriktning företagande. Tenhults nbg är mer känt som en "bonneskola" och jag kan väl inget annat än hålla med tyvärr. Men att äta skolmat omringad av nerbajsade bönder, det är väl alla hästtjejors dröm? Hästlinjen är väldigt bra iallafall, och det är förmodligen den enda anledningen till varför jag valde just Tenhult ;)

I min blogg kommer ni att få följa mig och min C-ponny i hopp om att någon gång innan det är försent, kvala till ponny SM i hoppning. Vi har redan nu meriter som vinster och placeringar i MSVB, och kommer att vara på ständig jakt efter den där nollan i MSVA som är biljetten till vårat mål.

Min ponny heter Greytime och han är en irländsk import, född 1996. En riktig guldklimp i mina ögon. Han gör verkligen sitt yttersta och älskar fart och fläkt! Ibland lite för mycket, kan jag väl tycka! x)






Jag önskar också att jag kunde säga att ni kommer få se väldigt mycket nyinköpta saker då jag typ lever för att shoppa. Men min mamma har precis satt mig i det ödet att jag måste spara till storhäst, och det exemplet av häst hon gav mig gjorde så att jag la undan precis precis ALLA pengar från shopping. Men jag hoppas kunna erbjuda massa annat skojj! Så kika gärna in på bloggen - www.lisacandemyr.blogg.se

Ha en bra dag, KRAMIS! :D

I bilen

Har åkt ett bra tag nu, nästan 2 timmar så är en bit kvar. Hade vi åkt ifrån kalmar hade vi kunnat äka nästan en timme senare men nu åkte vi ju från borgholm/köpingsvik på öland så blev tidigare.
Skönt att ha en genomsnäll ponny som gillar att åka transport, kommer ihåg när jag tävlade med en ponny på ridskolan som var svårlastad och stod inte stilla en sekund.
I alla fall kan jag meddela att jag är så sjukt taggad, its crazy! Dock hade det inte varit fel med ett camp b/a, nu åker jag på B och det är för ryttare på LC/LB nivå och A är för LA/MSV.. kanske hade varit roligt att ta en utmaning med camp A men hade ju inte varit superkul om de var jättehög press.

Jaja, ska åka vidare nu, uppdaterar mer när vi kommer fram! :*
foto: http://almasfoton.blogg.se/

Uppdateringen under veckan

Jag kommer så gott jag kan att uppdatera både från datorn och mobilen, men eftersom mobilen är en aning lättare så kommer det mesta vara därifrån. Jag har även gjort 2 tidsinställda varje dag och den "dö-tiden" som finns på lägret kommer jag försöka hinna med lite ordentliga inlägg från datorn. 
Men annars kommer jag blogga lite från mobilen och även uppdatera twitter och instagram en hel del, och även lite på min facebook. Så för att inte missa någonting tycker jag ni ska följa mig.

carrobagfeldt @ instagram - carroklein @ twitter

OCH så får ni inte glömma att gilla min blogg på FB!!
https://www.facebook.com/baraacarro
 

Done, finito!

Nu är jag ÄNTLIGEN klar, har packat klart allting här hemma så jag bheöver inte tänka minsta lilla på det. Det ända som ska fixas är lite saker i stallet imorgon men annars inget. Hoppas bara ponnyn är lika ren imorgon som han var när jag tvättat klart honom. 
Men klockan står på 06.00, jag har en tendens till att vara otroligt långsam på morgonen så behöver lite tid. Mamma går inte upp förens 7.. 
Så 5 timmar och 30 minuters sömn kan jag väll få! 

Fullt upp, nu powernap

Shit, har verkligen varit igång sedan klockan 9 imorse, jag tror inte jag har pausat någon gång. Allting har gått i ett lixom. Hela förmiddagen fram till kvart i 3 har jag bara packat, försökt packa på bästa sätt och valt bort massor av onödiga saker, strukturerat osv.. Vid 3 var jag i stallet och fixade ponnyn lite, vid kvart i 4 red jag. Var klar ca halv 5 med ridningen så blev en snabbis. Efter det har jag fixat och donat massor i stallet, smört sadel, sadelgjord och träns, tvättat benskydd, tvättat ponnyn (som förövrigt blev sinnessjukt ren), klippt man, svans, skägg, hovskägg, kronrand och öron. Smörjt in alla hovar med torsklevetran och även mungipor osv med helosan. Fixat mat och rensat ut det sista ur sadelkammaren.

Kom hem för 15 minuter sedan och kom på att jag inte ätit mer än en macka till frukost.. Så pappa hade fixat lite snabbkäk till mig. Dom andra skulle ut och äta på resturang men mormor, morfar, moster + hennes man, mammas kusin och hennes man, min bror och säkert någon mer. Jag skulle följt med men insåg snabbt att jag aldrig skulle hinna.
Just nu skriver jag nog i rekordfart på tangentbordet så om någon ord blir fel får ni ha överseende på det. Men jag är stressad..

Ska gå och fixa iordning allting nu, packa det sista, städa rummet, packa ner ALLTING som är mitt i andra väskor som mamma tar med hem och sist men inte minst ska jag duscha, raka benen, noppa ögonbrynen och gud vet vad innan det är sängtime.

Återkommer senare ikväll lovers!

1 DAG KVAR - 24 timmar

Om 24 timmar, alltså kl 10.00 nästa dag så åker vi mot skåne. (Skriver detta när klockan är 10) Som jag har väntat och nu är det inte mer än en jäkla dag kvar. Jag tror och hoppas verkligen att denna veckan kommer bli outstanding, jag kommer lära mig nya saker, få med mig en hel del tips och övningar och såklart kommer jag att ha otroligt roligt. Vilket jag hoppas att alla andra på lägret också kommer ha, gah ska bli så kul att lära känna alla!

Men 24 timmar kvar betyder inte bara kul, det betyder PACKA! Jag ska försöka packa ner så lite som möjligt, jag menar jag kommer inte använda hela min garderob så varför packa ner hela? Jag kommer inte använda alla tränsen så varför packa ner alla? Jag är verkligen inge bra då det där. 
När jag var med klassen på klassresa i 2 dagar, alltså en natt så hade jag med mig runt 3 byxor + dom jag hade på mig, sen 4 linnen och 2 t-shirtar och 2 tjocktröjor.. alltså hur tänkte jag där?

Men jag måste organisera, vill ju inte ha för lite med mig heller. Jag har i alla fall skrivit en packlista så ska utgå ifrån den. Sen när i princip allting är packat så ska jag till stallet, ponnyn ska trimmas i paddocken och sen ska han få en rejäl makover. Han ska tvättas, manen, hovskägget, öronen och svansen ska klippas, hovarna ska oljas in och ja gud vet vad. Sen ska jag även smörja av sadeln eftersom jag inte gjorde det igår. Och sen ska han sova sista natten innan vi drar iväg imorgon.

När allt detta är gjort så återkommer jag med bloggning!
foto: emmahellgrenn.blogg.se

Tidigare inlägg
RSS 2.0