Min underbara blogg!♥♥
Åh vad jag har saknar min underbara blogg. 1 och ett halvt år. Där jag alltid skrev av mig och verkligen kunde säga precis vad jag ville..
Det kan jag ju iofs på min nya också. Men denna bloggen är speciell. Och nu bara gick jag in här för att skriva av mig lite.. 10 läsare har jag .. varje dag. Så ni får väll läsa om ni har lust.
Saknar faktiskt lite att blogga själv.. Men det är ju alltid bra med två också..
Mår bara dåligt nu och har faktiskt insett sanningen.. Jag måste öppna upp mina sår och bjuda in andra.. även om jag hittade min ängel. Glömma honom och gå vidare.. Jag kommer inte riktigt klara av det, men jag är tvungen.. eller så skiter jag i allt och slutar rida. Det var dom valen jag hade.. och det var riktigt svårt vill jag säga..
Men jag har sagt det varje dag att jag tänker sluta rida och idag skrev till och med ett mejl att det var så men jag hann stoppa henne.. Jag vill samtidigt göra det för jag vet att vad jag än hittar och hur mycket jag än kommer att älska den kommer det aldrig gå upp till den kärleken mellan dig och mig.
Men jag måste gå vidare. Ta mig i kragen och låta andra ta över mitt hjärta. Det är jättesvårt, verkligen supersvårt, men jag måste...
Om man till och med innan har bestämt sig att man inte tycker om hästen och verkligen försöker komma på allt dåligt om den, ändå lyckades han ta hela mitt hjärta.
Jag önskar jag aldrig ens sa att jag ville ha en häst, önskar att jag aldrig börjat rida. Att jag bara va en av alla andra. Jag vill inte gå en meter till ... Men sanningen tär på min hjärna och jag måste.
Jag var så jävla kär. Och kommer aldrig glömma ögonblicket du fångade mig. Jag trodde verkligen på oss, men dom krossade mitt hjärta och nu står jag här, på brutna ben och bara väntar på att vindpusten ska få mig att falla...
I still miss u babe..♥
