Baraacarro

att vara sä jävla korkad, att pusha mig tills jag börjar gråta, är det ens värt att göra det?
att avsluta samtalet när jag gråter som allra mest. att man ens kan.

jag sitter här, orkar inte gå någonstans. vill bara lägga mig i sängen och sova. jag är så jävla förbannad. och även fast jag vet att nästa dag kommer det bli samma sak, så säger jag inget. Jag ler glatt lika mycket, gör allt för att få det bra. och vad får jag tillbaka. en jävla smäll rakt i hjärtat. tack tack.

det är bara att tacka, se glad ut och låtsas som ingenting. men innerst inne vill jag bara slå till dig, se hur dåligt du mår. se att du har ont. men istället ler jag och ser glad ut, precis som vanligt, precis som det alltid har varit.

jag är så jävla ledsen, besviken och förbannad. det finns inte ord för min ilska.