Baraacarro

Eller han är min häst, men hur länge till vet jag inte.

Detta är en av dom mest underbara hästarna på jorden. Men vi tillsammans funkade inte, det måste lixom klicka till för att det ska gå, men vi jobbade mot varandra istället för med.
Vi åkte upp till Örebro en helg och kom dit mitt på dagen, provred och åkte hem. Redan då visste jag att det var han jag skulle ha, han var min!
Vi åkte upp helgen efter för att provrida igen och då var det bestämt. Vi sa till dom att vi var 99% säkra och på hemvägen ringde vi och sa att vi skulle ha honom. Vetrinärbesiktningen hölls på onsdagen och jag blev överlycklig när mamma smsade mig och sa att han gått igenom.
Och så helgen efter det åkte vi upp till örebro för tredje helgen i rad, denna gången med en ponny med oss hem. Dusty.

Det gick flera dagar och jag var världens lyckligaste. Till slut efter 2 månade började lyckan försvinna. Jag fick lära mig, jag fick inse att det inte var menat att det skulle vara han och jag. Idag känns det som att jag gav upp. Men jag intalar mig själv att jag inte gjort det. 

Min prins.